Att förena minskade utsläpp med ökad lönsamhet kan vara svårt för många grisbönder. På Löderups Gris, en av gårdarna i Gårdsinitiativet, har man lyckats – genom att testa nya lösningar, smarta effektiviseringsåtgärder och modern teknik för foderoptimering.
Johan Thuresson driver Löderups Gris, en avelsgård i Södra Skåne som deltar i Gårdsinitiativet och producerar 300 suggor och 9 000 smågrisar per år. Vi pratade med Johan om hur han lyckats minska gårdens utsläpp och samtidigt öka dess intäkter. Vi passade även på att ställa några frågor om framtidens grisproduktion till experterna Ingvar Eriksson och Camilla Hallgren på Gård och Djurhälsa.
Johan, hur har Löderups Gris lyckats minska utsläppen, samtidigt som lönsamheten ökat?
– Främst kan det förklaras av att vi arbetat mycket med att optimera grisarnas utfodring. Att anpassa vilken typ av foder som grisarna får beroende på var de befinner sig i sin tillväxtfas gör att de växer snabbare och därför kan gå på slakt tidigare. Det är bra av två anledningar – dels minskar det grisarnas enskilda klimatavtryck, dels minskar det våra foderkostnader.
Vad är nyckeln bakom att lyckas med foderoptimeringen?
– Det finns mycket hjälp att hämta om man läser på tillsammans med sin foderrådgivare, exempelvis i fodermanualen. Där kan man hämta många värdefulla tips. Det är också viktigt att vara noggrann med att mäta produktionen för att göra det lättare att upptäcka och åtgärda problem och förbättra brister. Jag använder mig av Winpig, ett program för produktionsuppföljning, som gör det enkelt att mäta grisarnas tillväxt, hur många grisar som produceras per sugga, och så vidare. Information som vi sedan kan använda för att optimera, effektivisera och minska vår klimatpåverkan.
Modern teknik är alltså något som kan ge framgång?
– Absolut. Och det behöver inte bara vara digitala verktyg, utan investeringar i ny energisnål och klimatvänlig utrustning och inredning är också superviktigt. På Löderups Gris har vi investerat i nya fläktar, nytt ventilationssystem och LED-lampor. Det har medfört vinster både för vår klimatpåverkan och för miljön inne i själva stallet.
Vi har också pratat med Ingvar Eriksson och Camilla Hallgren, som båda är produktionsrådgivare på rådgivningsföretaget Gård och Djurhälsa, för att få ytterligare insikter om hur grisbönder kan utveckla sin verksamhet för framtiden. Precis som Johan betonar de vikten av utfodring och produktionsuppföljning.
Vilka utvecklingsområden kommer vara viktigast i framtidens svenska grisproduktion?
– Det kan handla om alla möjliga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Att se till att rutinerna för att rengöra blötfodersanläggningar blir bättre, att välja rätt foder och att säkerställa hälsostatusen i utfodringsanläggningarna. Foder är en så stor kostnadsdrivare för bönderna att bättre rutiner kan minska omsättningsförlusterna rejält. Sen kan det också handla om att tänka lite nytt kring foder när det kommer till att minska utsläpp. Hemmaodlade proteingrödor, som till exempel ärter och åkerbönor, bidrar till minskad klimatbelastning med sin kvävefixerande förmåga i marken.
Hur ser förutsättningarna ut för en stark svensk grisproduktion framöver?
– Förutsättningarna är mycket goda på sikt. Svenska grisar har en enorm genetisk potential för tillväxt, vilket innebär att bra rutiner, väl valt foder, varma och rena stall samt regelbundna kontroller av grisarnas beteende och hälsa kan ha stor effekt. Tar man tillvara på den potentialen finns goda grundförutsättningar för en stark svensk grisproduktion som också blir alltmer klimatsmart.
