Familjen Stenström har brukat jorden på Berte Gård utanför Slöinge i Halland sedan 1569. Idag sköts gården av Henrik Stenström, som driver Berte med investeringar och planer för en hållbar framtid. Tankarna om hållbarhet är något han ärvt från tidigare generationer på gården.
Förutom Berte Gård, där mjölkkor utgör den främsta delen av verksamheten, ingår också Berte Qvarn, Berte Museum och SIA Glass i familjeföretaget Bertegruppen. Berte gård, som drivs av Henrik tillsammans med fyra medarbetare, har så många som 250 kor i mjölkbesättningen, och föder därutöver upp 270 ungdjur.
Hur arbetar Bertegruppen med att utveckla hållbarheten i verksamheten?
– Det som kanske mest präglar hur vi utvecklar verksamheten är synergier. Vi använder restprodukter från det ena företaget i Bertegruppen som biobränsle i ett annat. Den energin används i sin tur för att ge el och värme till närliggande hus och byggnader. Det är lite som vårt deltagande i Gårdsinitiativet med HKScan - om alla vi aktörer i branschen samverkar och hittar synergier blir vägen till en mer hållbar livsmedelsindustri enklare.
Hur länge har ert hållbarhetsarbete varit i fokus på gården? Är det något som din generation fört in?
– Det är faktiskt något jag har med mig från barndomen, det har alltid varit en viktig drivkraft för oss som tagit över gården. Min farfar Olofs favorituttryck var”vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar, utan lånat den av våra barn”, och det säger nog ganska mycket om hur jag resonerar kring hållbarhet. Men jag tror också att det är typiskt för ett familjeföretag som Bertegruppen att tänka på framtiden, både det miljömässigt och ekonomiskt långsiktigt hållbara.
Hur arbetar ni på gården mer specifikt när det kommer till hållbarhet?
– Vår biogasanläggning var en riktigt stor investering, och producerar så mycket som 30 000 kWh per månad - det gör att ladugården är helt självförsörjande på el. Det organiska materialet vi använder som bränsle är både gödsel från gårdens nötkreatur, och rester från SIA Glass.
Hållbarheten och produktiviteten i växtodlingen måste finnas med i alla steg vi tar, så vi ser också till att använda smartare och modernare tekniker. Med en teknik som kallas SOYL kan vi mäta, planera och anpassa gödselgivan efter lokala behov vid rätt tillfälle, och med god växtföljd kan se till att årets grödor gynnar nästkommande års odling som en slags förfrukt.
Vad kan lantbruksföretag göra för att minska sina klimatutsläpp?
– Till att börja med måste man mäta utsläppen för att förstå hur de ska minskas. För oss som arbetar med nötkreatur kan det vara svårt att bli av med metanutsläppen från kornas naturliga processer. Men det finns saker vi kan göra. Om vi kan fördela klimatavtrycket per kilo mjölk eller kött under djurets livstid genom att arbeta aktivt för att förbättra deras hälsa, kommer vi både att sänka utsläppen och tjäna ekonomiskt på det. På Berte Gård har vi sänkt vår djurhälsokostnad till en tredjedel av rikssnittet, bland annat tack vare fokus på avel och rådgivning från Växa Sverige. Och det ger resultat. Bara på tre år har vi minskat våra CO2-utsläpp med nästan 9%.
Hur ser framtidsplanerna ut för Berte Gård? Har ni planerat för några nya hållbarhetssatsningar?
– En plan är att vi ska investera i en odling för att producera egna proteingrödor och spannmål i en kraftfoderanläggning. Som det ser ut idag är inköpen av kraftfoder till alla 520 djur på gården både dyrt och påfrestande för klimatet, så det hade kunnat göra en stor skillnad. Men vi har också påbörjat ett projekt för att öka kolförråden i marken. I samarbete med Svensk Kolinlagring kommer vi att under två års tid ta fram metoder för och mäta markens förmåga att lagra kol. Lyckas vi binda mer kol på svensk mark i stället för att klimatkompensera genom att plantera träd på andra sidan jorden gynnas inte bara det svenska lantbruket, utan också våra konsumenter och klimatet i stort.
